Plötsligt händer det!

Nej jag har inte vunnit på lotto – jag har gått ner ett kilo! Bara sådär! Wohoo! Med lite snabb överslagsräkning kommer jag fram till att jag har gått ner två kilo det här året, vilket innebär ett snitt på sådär… 150 gram i veckan. Nåja, vad jag vill komma fram till är att jag nu har gått ner 60 kg sammanlagt. Sextio kilo! Det är ju inte klokt! Det är ju en hel normalviktig människa i min längd! Inte konstigt att livet var obekvämt när jag gick runt och kånkade på en hel extra person…

Sovmorgon

Hade sovmorgon idag, men i det här huset gör det liksom ingen direkt skillnad just nu. Den döva katten har nämligen missuppfattat det där med omställningen till sommartid.

Hon har alltid fått akut energikris exakt klockan 6 på morgonen och då väckt mig för att vänligt informera (läs: vråla så högt hon kan rakt in i mitt öra) om att hon håller på att svimma av hunger. Den senaste veckan har ju klockan som bekant varit framflyttad en timme, vilket innebär att denna dramatiska scen borde utspelas en timme senare än vanligt.

Men nejdå. Numera sätter det hela  igång två timmar tidigare istället. Så klockan 04.00 inleds steg 1 – att trava fram och tillbaka över min kudde, tätt följt av steg 2 – att lägga sig på min kudde, så nära inpå mitt ansikte som möjligt och steg 3 – börja vråla för full hals.

Jag vet att man inte kan lära gamla hundar att sitta, men tror ni att man kan lära gamla katter klockan?

 

Välkommen ut!

Jag blir så genuint lycklig när jag läser i Aftonbladet om Peter som har gått ner 186 kg genom sin DS-operation. Vad annat kan man säga än grattis och välkommen ut ur fängelset!

Citat ur Aftonbladet:

”- Ibland när jag är ute med hunden börjar jag skratta för mig själv. Det är kanske svårt att förstå för andra, men för mig är det ett mirakel, säger Peter.”

Underbart!

Fem böcker

Fem böcker jag förmodligen aldrig kommer att läsa, samt vilka ord i baksidetexten som får mig att avstå:

Tove Alsterdal: I tystnaden begravd mörk släktkrönika, längtan efter ett liv som är värt att leva

Felicia Feldt: Felicia försvann – skildring av en barndom, spår den satt

Moa Herngren: Jag skulle aldrig ljuga för digsvajande äktenskap, ytan håller på att krackelera

Karin Wahlberg: Glasklartverkligen en olycka?, idyllen rämnar, makaber syn

Julian Assange: Memoarer är prostitution Julian Assange

 

Aj aj

Igår kom jag på den briljanta idén att jag skulle ge mig ut och springa. Någonstans i bakhuvudet har jag nämligen ett nyårslöfte om att orka springa en hel kilometer utan att stanna. 500 m lyckades jag med, vilket är dubbelt så långt som när jag försökte senast (oktober förra året). Det hela kändes helt okej faktiskt. Ända till i morse. Herregud vilken träningsvärk!

När jag beklagade mig hos min man fick jag hans standardsvar: ”Enda sättet att bli av med träningsvärk är att träna mer.” Och så drog han med mig ut på en lång skogspromenad med spontana ”genvägar” över stock och sten. Sen när vi kom hem tyckte han att det var en bra idé att vi skulle släpa stora högar av björkris från ena änden av ägorna till den andra. Om jag har blivit av med träningsvärken? Skulle inte tro det.

Smp kollar läget

Tidningen Smålandsposten ringer mig ibland. Jag vet inte riktigt vad de vill, kanske bara kolla läget?

smp: Hej jag heter Markus och ringer från Smålandsposten.

jag: Hej Markus!

smp: (kommer av sig lite) Eeh… hehe, jo alltså du har ju haft en prenumeration hos oss tidigare.

jag: Javisst.

smp: Vi tänkte kolla lite vad du tycker om tidningen och varför du väljer att inte ha den längre.

jag: Jag orkar inte hämta den på morgonen, för vi har så långt till brevlådan, och sen när jag kommer hem från jobbet känns den inte så intressant längre.

smp: Ööh… jaha, ja det kan jag ju förstå. Vi har nedsatt pris just nu där du sparar xx kr i månaden. Men om du inte är intresserad av tidningen så…

jag: Har du inget korttidserbjudande, typ 3 månader för xx kr?

smp: Nej, bara ordinarie pris, då kostar det 700 kr för 3 månader, och det är kanske lite väl dyrt.

jag: Ja.

smp: (skrattar nervöst) Ja, det hade jag inte själv tagit. Så du vill inte ha tidningen då?

jag: Näe.

smp: Okej. Ha en trevlig kväll!

Jag skulle gissa att Markus (som egentligen heter något annat) inte jobbar på provision…

Äkta människor – fortsättning följer?

I söndags gick sista avsnittet av Äkta människor, och jag verkar inte vara ensam om att tycka att slutet var lite väl öppet. Kommer någon att åka och fiska med Odi? Kommer Tobbe att komma över sin sexuella dragning till hushållsmaskiner? Kommer Måns Zelmerlöw att skrivas in i serien som hångelobjekt till Mimmi/Anita?

Tydligen är en andra säsong under bearbetning, och beslut om den ska sändas eller inte tas under sommaren. Så det är bara att vänta och hålla tummarna!