Jag är inte ett dugg förvånad över att tjugonioåriga ungdomar är stressade – de befinner sig ju mitt i sin trettioårskris.
Seriöst. Det är tråkigt att unga människor blir alltmer stressade, men vad är det här för trams? Vid tjugosju års ålder är det inte helt orimligt att ha jobbat några år och ha ungar, hund och villalån. Ändå räknas du som ungdom i ytterligare två år?! Till vilken nytta? Borde inte samhället sträva efter att låta människor bli vuxna redan vid myndighetsåldern istället?
fortsättning följer... 
Nja, kan nog inte heller riktigt hålla med om att tjugonioåringar är några ungdomar. Sen att alla är mer stressade är något annat som känns ganska oberoende av ålder.
Jag ser framförallt inte hur åldersgruppen 16-29 skulle vara tillräckligt homogen för att buntas ihop sådär i undersökningar. Ganska stor skillnad på en person som går i nian och någon som planerar sin trettioårsfest, liksom.
Nej, det är väldigt sant. Det händer en hel del under de där åren. En undersökning 16-25 hade kanske varit mer motiverad, även om skillnaderna förstås är stora där med.