Två trappor upp

”Ert rum ligger på fjärde våningen”, meddelade receptionisten. ”Gå rakt fram här, sedan vänster och så två trappor upp.”
Efter att ha svängt vänster hamnade vi här.

image

Så småningom hittade vi en hiss som gick uppåt. Trapphuset har vi fortfarande inte hittat.

Annonser

Jag tar trappan istället

När vi åkte rulltrappan i varuhuset Karstadt i Berlin i påskas lade min syrra märke till en skylt med vad som liknade en överkryssad foppatoffel. Vi spekulerade en stund i vad som kunde ligga bakom förbudet, men eftersom jag bara använder mina gummiskor mellan huset och soptunnan, och det dessutom inte ingår rulltrappeåkande i min vardag, funderade jag inte vidare på det förrän idag.

En googling senare vet jag vad problemet är. Rubriker som ”Toe broken in four parts” och bilder på söndertrasade skor som rulltrappan helt enkelt har tuggat i sig kan få vem som helst att välja trappan istället. I morgon bitti åker jag till Stockholm över helgen och jag misstänker att jag kommer att ha riktigt starka lårmuskler när jag kommer hem igen.

5095229

 

Sova på jobbet

När den svarta katten levde tog hon på sig uppgiften att väcka mig på morgonen. Hon trampade mig i ansiktet, skrek mig i örat och lade sig som sista åtgärd över min panna. Det hade ganska bra effekt.

Numera ligger uppgiften på den yngre kattens ansvar. Hon verkar testa lite olika strategier, men oftast slutar det med att hon somnar på jobbet. Tror vi får ha ett utvecklingssamtal med henne snart.

image

Nu vet jag!

Hade en riktigt givande söndag. Som sig bör ägnade jag större delen av den åt att hälsa på min mamma i Blekinge. Först gick vi på den lokala kinarestaurangen och åt ”fyra små rätter”, dvs kyckling i currysås, nån strimlad biffhistoria, friterade räkor och friterad kyckling. Sedan visade det sig att frityrbollarna räknas som en rätt och att den fjärde rätten var friterad banan med glass. Gott!

Därefter gjorde vi en liten utflykt till mammas vallokal (där det inte direkt var någon trängsel), innan vi åkte hem till henne och åt morsdagtårta.

Strax därefter fick jag svar på en fråga som ibland avhandlas i diskussionsgrupper med gastric bypass-opererade, nämligen ”Kan man kräkas som opererad?”

Svaret är: Jajamen!

 

 

Nyläst

Har just lyssnat klart på Besökaren, skriven av Dag Öhrlund och inläst av Stefan Sauk. Vilken otroligt bra uppläsare han är! Eller snarare – vilken bra skådespelare han är, för han spelade verkligen varenda karaktär med fantastisk inlevelse i replikerna.

Tyvärr var Sauk själva behållningen med den här boken. Visst är det en fungerande historia med delvis trovärdiga karaktärer, men det finns två saker som förstör det hela för mig:

För det första är den full av klichéer. Eller vad sägs om en butter och smygrasistisk kommissarie som får ett mord på halsen när han bara har några dagar kvar till pensionen? Kanske inte så nytänkande.

För det andra är genusbalansen katastrofal. Kvinnliga karaktärer:

* tjatig (men snygg) fru som kräver att mannen ska ta ansvar hemma

* krävande (och snygg) älskarinna som visar sig vara psykopat

* präktig vuxen dotter som alltid blir överlycklig när pappa författaren ringer

* undergiven svärmor som är helt beroende av svärfar

* våldtäktsoffer utan egna repliker

 

Exempel på manliga karaktärer:

* butter, men klipsk kommissarie

* alla hans poliskollegor

* författare vars böcker säljer bra

* förläggare som byggt upp ett framgångsrikt förlag från noll

* svärfar med starka åsikter

* bror med eget (framgångsrikt) företag

Ser ni mönstret? Är du student och håller på med en jämförande analys i genusperspektiv inom litteraturvetenskap, är det här ett lysande material att jobba med.

 

 

Kunskap är en tung börda att bära

Litteraturhistoria i år 9, vi pratar om romantiken.

jag: Bröderna Grimm reste runt och skrev ner folksagor, t ex Askungen

elev: Men, hallå, det var Disney som skrev den!

jag: …Snövit

elev: Disney!

jag: …och Törnrosa.

elev: Disneeey!

senare

jag: Ett exempel på skräckromantik är Victor Hugos Ringaren i Notre Dame.

gråtfärdig elev: Men va fan, har Disney snott allt? Snart säger du väl att de inte har skrivit Hitta Nemo heller.

jag: Ehum… jag tror faktiskt det är Pixar som har gjort den.