Jag vann kriget

Ska bara in till stan för att köpa något på apoteket och på ICA. Får syn på mig själv i hallspegeln på väg ut och det tar tvärstopp.

”De där shortsen håller inte in magen så bra, dessutom är mina ben för bleka. Jag borde byta till något annat.”

Och:

”Den där t-shirten har ju väldigt korta ärmar, vill jag verkligen visa mina fula armar sådär? Kan jag dölja det med en kofta?”

Jag tar av mig skorna och går för att byta kläder. Provar alla byxor jag har, men inga får mig att känna mig bekvämare. Drar på mig en svart kofta, för som alla vet blir man helt osynlig i svart.

Jag hinner göra ganska många klädbyten innan jag stannar upp och tänker klart. Vad sjutton håller jag på med? Sedan när är det viktigt för mig att se snygg ut på ICA? Det är ingen modellfotografering jag ska iväg på, och jag ska inte ställa mig på scen. Jag har ingen som helst skyldighet att se bra ut – inte ens så bra som möjligt. Mina ben fungerar jättebra att gå och cykla med, de kan till och med springa korta sträckor, trots att de är bleka. Och armarna är verkligen funktionella när det gäller att sträcka sig efter saker och att bära och lyfta. De duger hur bra som helst! Varför ska jag dölja dem med en kofta?

Till sist åker jag iväg iklädd det jag hade tänkt från början; shorts och t-shirt. Ingen stannar för att stirra och peka, och jag blir inte heller utslängd från ICA. Däremot upptäcker jag snart att jag har överskattat temperaturen. Solskenet till trots blåser det kalla vindar och jag fryser om mina bara armar – men det är det värt, för jag har vunnit kriget.

Mejlkonversation med kundtjänst

Uber: Tack för att du registrerat dig! Vi är glada att du ska börja resa med oss.

Jag: *Flyttar till skräppost*

Uber: Din lördagskvällsresa med Uber, 82 kr. Start Kungsgatan, Mål Svedborgsplan.

Jag: Jag är inte kund hos er, ta bort min mejladress tack!

Uber: Vill du ha ännu fler gratisresor?

Jag: Jag är inte kund hos er, sluta mejla mig!

Uber: Tack för att du kontaktat oss angående ditt problem med Uber. Din feedback om kommunikationen med vår kundsupport är viktig och hjälper oss att förbättra din upplevelse i framtiden.

Jag: Jag har inte fått nån hjälp!

Uber: Skänk dina gamla kläder smidigt med hjälp av Uber nu på lördag!‏

Jag: Men hur svårt kan det vara?!

Uber: Ledsen att höra om denna olägenhet. Vi ska nå ut till ryttaren som skapade detta konto för att uppdatera sin e-postadress så att du inte får sina meddelanden längre.

Uber: Här är Ubers nya integritetspolicy‏.

Jag: Radera kontot!

Uber: Vi kan inte hitta något konto som är kopplat till dig?

Jag: Det är för att jag inte har något konto och aldrig har haft något konto. Sluta mejla mig!

Uber: Vill du radera ditt konto?

Jag: Jag har inget konto, men visst.

Uber: Ditt konto är nu raderat. Det var en annan person som registrerat din email.
Hoppas att du kommer tillbaka till Uber i framtiden.

Uber: Tack för att du kontaktat oss angående ditt problem med Uber. Din feedback om kommunikationen med vår kundsupport är viktig och hjälper oss att förbättra din upplevelse i framtiden.

Jag:

Skärmklipp

Huvudbry

Dagens i-landsproblem: Det finns plötsligt ett tomt utrymme på mobilskärmen och jag har ingen aning om vilken genväg det är som fattas, eller varför den har försvunnit. Uppenbarligen ingen jag använder särskilt ofta, men ändå så irriterande!

image

Check!

Nu har det snart gått ett år sedan jag bytte ut högstadieelever mot gymnasieelever. Mycket är annorlunda på gymnasiet, men det övergripande målet är detsamma oavsett skolform: Att eleverna ska bli självständiga, kritiskt tänkande samhällsmedborgare.

Igår kom en polis på besök för att prata om alkohol med avgångsklasserna. Det hela gick mest ut på att man ska akta sig för att begå brott när man raglar runt på stan – inte flytta trafikskyltar, inte kissa på stadskyrkogården och inte dricka alkohol på allmän plats. Vidare ska killar akta sig för att mucka med ordningsvakter och tjejer ska inte bli för fulla, för då kan de bli våldtagna.

Jag började skruva på mig redan efter en kvart och tänkte ”Hör han inte vad han säger?”. Då räcker en av mina elever upp handen och utbrister:

”För det första: Du får det att låta som om normen är att supa sig full. Alla ungdomar dricker faktiskt inte.

För det andra: Det är inte alkoholens fel om en tjej blir våldtagen, det är våldtäktsmannens fel. Istället för att säga till oss tjejer att inte bli för fulla borde du säga till killarna att inte våldta.”

Kritiskt tänkande samhällsmedborgare? Check!